Nu är jag igång igen:)

Innan vi hämtade hem Loka ägnade jag en del tid åt att förbereda. Jag tänkte att gossedjur måste hon ju ha, som hon kan mysa med i sin lilla säng så där gottigt:)

Sagt och gjort, jag gick igenom pappas källarförråd där det fanns lådvis med gamla mjukisar.
När jag plockade bland djuren upptäckte jag flera som hade (av mig gjorda) halsband med namnbrickor. Det väckte ju en del känslor förstås men helt oblödigt fick jag med mig tre papperskassar fulla med mig hem. Mohaha.

Några av offren var en jättefin blodhund som hade fått namnet Smuggel, apan Albert och den rosa grisen Grymt.
Grymt är faktiskt grymt poppis;) Han har fått gå en och annan rond här hemma kan man säga:) Han är ganska rejäl så det blir en ganska jämn match, Loka och Grymt emellan.
Grymt tål också att kampas med...öron, ben, tryne och inte minst en knorr som är som gjord för att få en liten boxervalp på hugget:)
Kan också erkänna att stackart Grymt har använts flitigt till att värja fotattacker.

Ja stackars Grymt, han längtar nog tillbaka till källarförrådet;) Jag lovar att återkomma med Grymts livslängd, än så länge är han bara lite stött.









Over and out!